Ja då får man prova på livet som långväga pendlare lite denna vecka då..Ska spendera måndag, tisdag och onsdag tillsammans med massa datorer och acceptanstester..Det är jätte kul att få komma iväg och få göra något annat och se något annat framförallt..

Funderar mycket just nu, kanske måga av er som höjer på ögonbrynen och tänker att det är väl inget ovanligt;) 

Jag har bestämt mig för att jag i alla fall ska försöka söka in till utbildningen som jag har hittat, någon gång så kanske man borde börja chansa också..Kommer jag in så gör jag, gör jag inte det så får jag helt enkelt pröva igen... Eftersom den utbildningen är på distans så kommer jag att kunna/behöva jobba samtidigt och då behöver jag ett jobb..Jag vet inte riktigt hur det blir med det jobbet som jag har idag och till jobbet jag har i grunden är jag inte så sugen på att gå tillbaka till..Inte för att det är ett dåligt jobb, det är tvärtom ett kanon jobb men jag vill gå vidare göra något annat. Jag har för första gången på många år gett mig in i arbetsförmedlingens värld..Lagt upp cv och skrivit ett brev och hela baletten..Men det gör mig nervös, och den enda tanken som snurrar i huvudet är " Är det någon som verkligen skulle vilja anställa mig"? "Vad är jag bra på"? " Vad duger jag till"? Oj det blev visst fler tankar än vad jag sa.. ;)

Samtidigt som jag är väldigt spänd på att kanske få möjligheten till att göra något annat så är jag samtidigt väldigt rädd..Min nuvarande arbetsplats har varit som mitt andra hem och mina kollegor som en andra familj..Människorna som har funnits för mig och hjälpt mig i alla lägen..Hmm det är det som gör att det blir svårt..

Funderar också på om det är någon som kommer att märka att jag inte är där en dag? Men kanske är det bara en släng av det vanliga dåliga självfötroendet

Ja som sagt det är mycket tankar och funderingar nu..Jag hoppas att det kommer att reda upp sig och att man helt enkelt hittar en väg som man känner sig nöjd med..

Ikväll mina vänner står det bugg på schemat..Yeiii jag har längtat sen förra måndagen...

Dagens fråga: Är det verkligen så att det bara finns en dag om året som man ska visa kärlek och ge röda rosor??

Z

 

Christopher

14 februari 2011 18:04

Utveckling är nog något vi alla strävar efter, lusten att utvecklas, att ha en utmaning... Du får skaffa en "gilla" knapp ;-)

Beträffande rosor och kärlek, så är dagen du nämner en av de få dagar som jag inte trivs med, tycker illa om att göra ett jippo av något som definitivt inte skall vara ett jippo.
Jag vill kunna laga en god middag, eller köpa rosor, eller vad det nu än må vara, till min bättre hälft, när som helst på året, när jag känner för det... Den 14e februari upplever jag till stora delar en "falsk" tillställning där det finns ett krav på de av oss som har ett förhållande, att göra något romantiskt.
Men med tanke på att jag i grund och botten är en hopplös romantiker, så skulle jag nog använda dagen, men jag föredrar att kunna hitta på något när som helst på året.

Överraska med ett upptappat bad och levande ljus, eller rosor till morgonkaffet, eller middagen klar när bättre hälften kommer från jobbet. De små sakerna i vardagen, är i mina ögon mycket mer romantiska än den 14e februari...


Christopher

 

Roffan

14 februari 2011 21:30

Jag kan inte göra annat än att hålla med föregående talare!! Man ska ju egentligen inte behöva ha en speciell dag för att visa kärlek och omtanke!! Det finns ju 364 dagar till på ett år ;)
Å du gumman, plocka fram självförtroendet- det finns så mkt som du är bra på.. Håller tummarna för att du kommer in för jag vet att du verkligen vill det här och jag är glad att du har bestämt dig för att söka :) Och självklart kommer du bli saknad den dagen du slutar hos oss :) av mig och många andra det vet jag... Hoppas det gick bra på buggen ikväll!! Kram på dig!

Zanna

14 februari 2011 23:10

Tack roffis, jag hoppas att det är så;) du behöver inte sakna mig jag kommer alltid att vara din vän;) jag lovat att jag ska försöka plocka fram själv förtroendet som jag hoppas finns ;) massa kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad det var länge sen. Var inne på skoj för att se om mitt användarnamn fortfarande fanns.. Och det gjorde det :) Fler år senare.. ...

Det var länge sedan jag var inne här, trodde faktiskt aldrig att jag skulle logga in i igen. Mycket har hänt sedan sist och väldigt ont gör det. Anledningen till att jag är idag är helt och hållet mitt fel. Att tycka synd om sig själv gör ingen nytt...

Nu var det så där länge sen igen. Egentligen så vet jag inte vad jag ska skriva. Igår fick jag reda på att jag inte kommer få förlängt på grund av att jag har varit borta så mycket, sjukskriven. Jag tycker det är orättvist och blev väldigt besviken...

Oj det var länge sen. Saknar att skriva av mig men det blir liksom inte av. 2016 är här och man sätter upp massa med mål, för att sen inse att man kanske inte har klarat av hälften av dem. Jag har i alla fall bestämt mig för att detta år är mitt år...